Brexit

Viktigt att tänka in juridiska konsekvenser av ett Brexit

By June 22, 2016 No Comments

Av Erik Zsiga, konsult JKL

Bara en dag återstår till den brittiska folkomröstningen. Opinionsläget inför valdagen är jämnare än vad många nog hade trott. Det ter sig fullt möjligt att det brittiska folket röstar för ett utträde ur EU. Hur kan ett sådant utträde tänkas gå till juridiskt, och vilka legala konsekvenser får det? Dessa frågor ägnades uppmärksamhet på ett seminarium som International Chamber of Commerce och advokatfirman Mannheimer Swartling nyligen arrangerade i Stockholm.

Advokaterna Andreas Johansson, Tommy Pettersson och Thomas Pettersson konstaterade att ett utträde kommer att ha mycket komplexa implikationer. Den europeiska unionen är ju mer integrerad än andra internationella samarbeten, och nu handlar det dessutom om en av de största medlemsstaterna.

Brittiska domare [Source: Getty Images]

Den britttiska regeringen har lovat att följa ett Brexit-resultat, och då omedelbart notifiera EU om sin ambition att utträda. Då inleds en tvåårig övergångsperiod, under vilken Storbritannien fortsätter att vara bundet till EU-regelverket – även vad gäller nya regler. Under övergångsperioden är det tänkt att EU och Storbritannien ska förhandla om ett utträdesavtal, som måste godkännas av en majoritet av medlemsstaterna. Perioden kan förlängas om EU och Storbritannien är ense om det, men detta kan alla medlemsstater motsätta sig. Även om inget avtal har nåtts vid övergångstidens utgång så lämnar Storbritannien unionen.

I denna övergångsperiod finns flera källor till juridisk osäkerhet. Vilken status kommer nystiftade EU-lagar i praktiken att ha i Storbritannien under denna period? Och hur kommer Storbritannien vid ett Brexit att fortsatt förhålla sig till EU-lagar? En hel del befintlig nationell lagstiftning bygger ju på EU-direktiv. Men medan institutioner och rättsinstanser i EU kommer fortsätta att utveckla och anpassa lagarna, frikopplas Storbritannien från denna utveckling. Kommer tolkning av dessa lagar i brittiska domstolar att ha betydelse i övriga EU? Här finns en risk för inkonsekvens, när det kan bli oklart vad som egentligen gäller och inte.

På ett mer övergripande plan råder också stor osäkerhet kring hur Storbritannien vid ett utträde omfattas av och kan åberopa multilaterala avtal som landet tecknat som en del av EU. Klart är att avtal med tredje land kommer att påverkas – både för Storbritanniens och EU:s del.

Vilka företag är särskilt troliga att påverkas av legala utmaningar vid en Brexit? Självfallet företag med närvaro, försäljning, underleveranser och medarbetare i Storbritannien. Men också företag med finansiering från banker i London eller med avtal som stipulerar engelsk lag eller jurisdiktionsklausuler. En sådan klasul kan på sikt få oförutsedda konsekvsenser – eftersom engelsk lag på många områden, där gemensamma EU-regler idag gäller, över sikt kommer att ta en annan utveckling än reglerna i EU. Förutseende parter bör därför redan innan folkomröstningen lägga in en klasul för det fall att Storbritannien skulle lämna unionen.

Den svenska handeln med Storbritannien är avsevärd, inte minst för den allt viktigare tjänstesektorn. Hur handeln påverkas beror på förhandlingarna. I bästa fall kommer nolltullar att gälla med full tillgång till den inre marknaden. I värsta fall kommer WTO-tariffer med många undantag att gälla. Tullprocedurer kommer troligen att återinföras. EU och Storbritannien kan också komma att införa protektionistiska åtgärder sinsemellan.

Förändringar gäller även statligt industristöd. Storbritannien kommer inte längre vara bundet vid de EU-regler som begränsar möjligheten till sådant statligt stöd. Samtidigt kommer brittiska projekt som idag får EU-stöd troligen att förlora detta.

Rörligheten för arbetskraft är ett annat område som har tydliga svenska kopplingar, med tanke på de många svenskar som arbetar i London och andra delar av Storbritannien. Restriktioner i arbetskraftens rörelser är möjliga. EU-medborgare som idag jobbar i Storbritannien kan förlora denna rättighet.

Ett brittiskt utträde kommer alltså att ske tidigast i juni 2018, men möjligen ännu senare. Under dessa två år kommer den regulatoriska miljön vara relativt oförändrad. Företag bör noga följa utträdesförhandlingarna och vara lyhörd för signaler från den brittiska regeringen. Alla nya affärsarrangemang måste ses utifrån ett Brexit-perspektiv.