Brexit

Bremain: Storbritanniens ‘Special Status’

By June 21, 2016 No Comments

Den 19 februari blev det klart att Storbritannien lyckats förhandla fram en så kallad ”Special Status” för sitt EU-medlemskap. Storbritanniens premiärminister David Cameron Twittrade att ”I have negotiated a deal to give the UK special status in the EU”.

Prime Minister David Cameron (Source: Getty Images)

Denna speciella status träder ikraft direkt om britterna röstar för att stanna kvar i EU. Avtalet förstärker den särskilda status landet redan har i unionen, men gör det också möjligt för andra länder att applicera förändringarna. Flera av undantagen kommer nämligen då att omvandlas till lagar för hela EU.

De huvudsakliga punkterna i avtalet rör ökat självbestämmande för Storbritannien genom att:

• Storbritannien inte förbinder sig till att eftersträva en vidare politisk integration inom EU. Om 55 % av det nationella parlamentet motsäger sig ett lagförslag från EU, ska rådets ordförande lyfta frågan igen.

• Storbritannien har fortsatt rätt att inte införa Euron och behålla pundet.

• Landet har en fortsatt rätt att genomföra egna gränskontroller och inte delta i Schengensamarbetet.

• Tillåta förändrade nivåer av barnbidrag till migrantarbetare, anpassat till förhållanden där barnet är bosatt.

• En social nödbroms tillåts. Om landet anser att antalet arbetande EU-migranter som får ett visst arbetsrelaterat bidrag blir så högt att landets välfärdssystem hotas, kan Storbritannien begränsa utbetalningarna av bidrag till lågavlönade under fyra års tid.

Reglerna gällande barnbidrag kommer att innebära en fördragsförändring ((EG) nr 883/2004) och vara tillämpbara i samtliga medlemsländer. De gäller när en arbetstagare exporterar barnbidrag till en annan medlemsstat än där arbetstagaren är bosatt. Detta ska dock endast vara tillämpligt på nya ansökningar. Den danska regeringen meddelade tidigt att de också kommer använda den nya indexeringen. ​

Även rådets förordning nr 492/2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen kommer förändras p.g.a den så kallade sociala nödbromsen. Här kommer man lägga till en skrivning om en skyddsmekanism för situationer med exceptionellt stor tillströmning av arbetstagare från andra medlemsstater under en längre period. Det innebär att en medlemsstat kan anmäla till kommissionen och rådet om de anser att en sådan situation föreligger och efter behandling få rätt att begränsa tillgången till icke avgiftsfinansierade arbetsrelaterade förmåner under max sju år.